Box whiskyakademi, dag fyra – mältning och mäskning

Behöver jag ens säga att det är Martin Ahlquist på MartinsMalts som för pennan, längre? Här har ni näst sista delen av hans reportage som gästbloggare på tjederswhisky.se. / David.

Vaknade och tog en skön dusch. Snabbt slog det mig att lukten från destilleriet uppenbarligen inte bara sätter sig i ens kläder, för när duschens varma strålar träffade kroppen frigjordes typiska malttoner i badrummet och ja, jag kunde knappast ha fått en bättre start. Kort därefter gick jag ner för trapporna till matsalen och jag log återigen lite för mig själv över den så hemtrevliga känslan på Länsmansgården.

Då jag var något senare till bords än mina kurskamrater satt jag mest tyst och åt medan övriga samtalade. Hann ändock inte riktigt avsluta min frukost innan det var dags att bege sig och väl på destilleriet, precis som de andra dagarna körde vi igång direkt.

Idag jobbade jag och Anders tillsammans med Leif. Det är han som vanligtvis sköter det mesta av processerna i destilleriet. Maltkvarnen, mäskningen och dess tre vatten, jäsning samt körning av lågvins- och spritpannorna. Ej att förglömma är också alla de moment av rengöring som jag tidigare nämnde. Städning och rengöring är genomgående viktiga processer i destilleriets produktion och tåls därför att nämnas igen.

Martin tvättar insidan av mäskkaret (engelskans mashtun).

Mäskning innebär flest moment i alla de olika leden av tillverkningsprocessen. Ventiler ska öppnas och stängas, vatten ska ledas ut, pumpas runt, värmas upp och kylas ned. Gröpen ska ledas in i mäsktanken, sköljas tre gånger och ventiler öppnas och stängs ett otal vändor. Flera moment är datoriserade, men vid många tillfällen krävs det handkraft och precision för att utföra de viktiga momenten, som avgör hur vattnet träffar gröpen vid rätt temperatur och börjar utvinna så mycket socker som möjligt så att vi i slutändan kan få ut så mycket högkvalitativ ale som det bara går.

Vi fick återigen köra uträkningar av lpa (litres of pure alcohol), detta trots att Roger har ett helt fenomenalt dataprogram som snabbt och enkelt kan räkna ut allt korrekt sånär inpå två decimaler. Uträkningen är inte helt enkel och näst intill omöjlig med bara papper och penna. I alla fall om man ska ta hänsyn till att alkoholens densitet inte är densamma vid 6 grader Celcius som vid 20 grader och detta är ett minst sagt viktigt moment. Dock vill Roger att vi ska förstå grundprinciperna och därför får vi köra det ett par varv med huvud och miniräknare.

Vid lunch påminde Roger om ”releasen” av nästa steg för Akademin. Det var bara om tre minuter. Men mer än vanligt var mitt huvud fyllt till brädden av tankar om whisky och dess tillverkning. Så nästa gång tanken om att anmäla mig till Akademins steg 2 dök upp i mitt huvud, hade ett antal minuter passerat. Jag håller tummarna för att jag är åter på destilleriet i slutet av november.

Innan vi slutade för dagen på destilleriet var det dags att gå igenom kvarnen och malningsprocessen. Malten som mals blir till gröpe som består av tre delar – skaldelar, gryn och mjöl. Äntligen trillade den otroligt förvirrande engelska termiologin på plats med sitt Grist (gröpe) och Grits (gryn) vilket hjälpte att förstå även de svenska orden.

Momenten vid kvarnen var att ta ut ”samples” av gröpen där målet är att få ut exakt 100 gram för att på så sätt snabbt kunna se hur kvarnens resultat ser ut. Man vill få ut en så optimal blandning som möjligt och den fördelningen lyder: 20% skal, 70% gryn och 10% mjöl.
Detta var helt klart en av de enklaste momenten att förstå och komma ihåg. Plocka ut en ok mängd gröpe, hälla upp den i fördelningsboxen, stänga, skaka, skaka, skaka och väga. Dock inte fullt så enkelt att pricka 100 gram vilket ingen klarade, inte ens Roger.

Den sista provningen på Länsmansgården

Detta var ännu en oväntad variant. Vi ombads enbart att delge tankar om doft och smak, vilken vi tyckte bäst om och vilken vi tyckte minst om. Inget svårt test utan en provning som var mer ”laid back” till skillnad mot tidigare provningar under veckan.

Pennan glödde då doftnoterna trillade in i rask takt. Kanske var det litte lättare nu när jag inte behövde prestera? Vi pratade en stund och Anders som höll i kvällens provning tog anteckningar om våra tankar och åsikter.

Så kom resultatet. I våra fem glas hade vi bara tre whiskies. Ja, du läste rätt! Vi hade bara druckit tre olika whiskies, ur våra fem glas. Hmm. Så vad var det då som var annorluna?
Jo, luftningen. Detta var ett test rörande det som händer när whisky utsätts för oxidation.
I glas 1 och 2 hade vi samma whisky – Box privatbuteljering på bourbonfat – lustigt, tyckte jag, eftersom jag en lång stund hade jämnt skägg mellan dessa två, men till slut beslutade mig för att 2:an var lite bättre. Skillnaden var att whiskyn i glas 2 hade varit luftad i en timme före sittningen och glas 1 var upphällt precis innan vi satte oss. I glas 3 och 5 var det också samma whisky – Box The Pioneer – här var det glas 3 som vann för mig och även detta var det glas som varit luftat en timme innan… I glas nr 4 fann vi en Talisker 10.

Vad hände med vår bonus då? Jo, den kom på 2:a plats för mig. Och det var en… Talisker 10. Jag var inte så förvånad, eftersom jag länge också tyckte att det fanns slående likheter (men också klara olikheter) mellan 3, 4 och 5.

Av denna provning lärde jag mig att luftning av ung whisky verkligen kan löna sig, medan äldre whisky som redan luftats under sin långa tid i fatet troligt inte behövs.

Avslutning med middag och ytterligare lite god whisky. Teeling 21 yo och en god dessert. Denna följdes sedan upp med en fin bonus: en Ardbeg Rollercoaster och en tidig Octomore framför den öppna spisen. En mycket trevlig sista afton!

Innan vi hann göra kväller stack Anders in ännu en överaskning. En ”Bowmore Deluxe” à la travel retail från någon gång tidigt 70-tal och då troligt destillerad sent 50-tal eller tidigt 60-tal. Lite för mycket besk grape och marmelad för mig för att det skulle vara något värt att jaga fatt en flaska av, men att ha fått prova den – Wow. Vilken avslutning!

En lyxig Bowmore.

Jag satte mig kort att läsa på lite inför den sista dagens prov. Rejält trött somnade jag någon gång efter ett, sannolikt i samma sekund som huvudet träffade kudden.

*

Imorgon kommer sista delen av Martin Ahlquists reportage från Box whiskyakademi.