Tjeders whisky

Bara whisky

Maffiga, brutala Benrinnes

Jag har inte provat mycket Benrinnes, men har gillat det jag har provat. Ett kraftigt destillat, sådant brukar passa mig. Den mest brett tillgängliga är 15 YO i Flora and Fauna-serien, den gillade jag verkligen. Denna gång har jag provat en marginellt yngre single cask från den oberoende buteljeraren A. D. Rattray. Fatnummer 6464, 13 YO, fatfylld 1996 buteljerad 2010, 57%, tydligen buteljerad för något som heter Alba Import i Tyskland. Här har du den i whiskybase.

Doft: rejäl och kraftig sherrybomb. Men inte bara ett vrål av fatet, det finns en balans mitt bland de kraftiga dofterna. Torkade fikon rullade i kakao, kaffe eller om det är espresso, och banne mig om detta inte är första gången jag tycker gummi i whisky lirar fantastiskt med övriga dofter. Inte smutsigt eller bränt gummi, inte heller gummistövel: det är helt nya bildäck eller cykeldäck, om det nu finns någon skillnad mellan dem. Mörk choklad också. Noll alkostick, blint skulle jag på doften aldrig ha gissat att den ligger så högt som på 57%. Mycket balanserad, kraftig, underbar sherrybombsdoft.

Smak: kryddigare, torrare: visst känns alkoholen mer här förstås, men det är inte spritigt. Kakao igen, definitivt kaffet från doften, men också en härlig liksom torr beska. Med tid i munnen praliner och kakaostark mjölkchoklad. Härligt oljig munkänsla, man kan tugga på den här whiskyn.

Eftersmak: chilihetta, After Eight, en touch av marshmallows mitt i den mörka chokladen.

Med vatten: ah. Det är här unga fatstarka sherrybomber ramlar sönder, men den här har fått mer tid på sig att utvecklas och håller perfekt samman. Colanpappar och syrliga colanappar ihop; chokladen backar lite. Kanske en touch apelsin? Älskar de här colanapparna. Smaken är sötare nu, mindre kryddstark: romerska bågar, vanlig mjölkchokladkaka, och under det kommer efter en tid de där mullrande svårbeskrivbara kryddorna ändå. Eftersmaken har blivit mildare: mjuk pepparkaka, något bärigt som kan vara svarta vinbär.

Sammanfattning: alltså, sherrybomber är ju den mest överskattade genren i whiskyvärlden om ni frågar mig. Det finns alldeles för gott om alldeles för ung sherrylagrad whisky i omlopp. Men när det blir bra blir det ju jättebra. Detta är ett riktigt bra exempel på när ett riktigt kraftigt sherryfat har satt sin prägel på spriten på riktigt bra sätt. Säg en 89 poäng kanske? Underbart.

Stort tack för detta sample, Stefan L!


Nästa Inlägg

Föregående Inlägg

Lämna en kommentar

© 2021 Tjeders whisky

Tema av Anders Norén