Australien hade blivit det nya Japan vid det här laget, om destillerierna vore större. Det görs högkvalitativ whisky i Australien. Nästan alla destillerierna dock så små och den lokala efterfrågan så stor att bara väldigt lite av det som produceras i landet går på export. Majoriteten av destillerierna säljer slut på sina produkter mycket snabbt och helt lokalt. Kvaliteten på whiskyn är dock på det stora hela hög, givetvis med enstaka undantag.
Idag provar vi dock en lite mer brett tillgänglig australiensisk whisky, Starward från New World Whisky distillery. Starward är deras standardbuteljering, en NAS buteljerad på 43% som lagrats på rödvinsfat. Eller, enligt många källor sägs det vara Apera wine casks. Apera ska tydligen vara ett fortifierat vin mer i stil med sherry. Dock får vinet förstås inte kallas sherry eftersom det inte produceras i rätt region och inte ens i Spanien, utan, i detta fall, i Australien. Samtidigt säger grundaren David Vitale själv i intervjuer att ´Starward är lagrad på fat av rödvin. För att han inte orkar förklara detta med Apera eller för att det faktiskt är rödvinsfat låter jag vara osagt.
Destilleriet ger förstås också en del andra whiskies, men detta är alltså deras standardwhisky.
New World whisky distillery grundades av David Vitale 2008. Starward lanserades 2012 eller 2013, och började lanseras internationellt 2015. I december 2015 tillkännagav Diageos inkubatorsprojekt Distill Ventures att de skulle investera en okänd summa pengar i destilleriet för att kunna öka produktionen. Det finns alltså numera en hel del finansiella muskler bakom varumärket och whiskyn.
Den Starward jag provade buteljerades för några år sedan, säg en +-2016 eller så. Den är buteljerad på 43%. Starward finns i nuläget inte på Systembolaget, men kan köpas från shoppar i Europa för drygt femhundra spänn. En länk till en utgåva buteljerad 2013 har du här.
Doft: underbart kraftigt murrig: en kusin till de kraftiga whiskies som ges ut av indiska Amrut. Smält stearin, paraffinolja, mosade skogsbär (björnbär, framför allt). Svartvinbärsblad. Om jag säger köttgryta låter det kanske illa, men jag menar det på ett bra sätt. En lite smutsig sötma, typ farinsocker. En svag svavlighet som lirar perfekt med frukterna och den där köttgrytan. En kraftig, mustig doft.
Smak: lite mer smeksam till en början, men oljig som få. Toner av fernissa, framför allt. Mer kryddor här, långt bak, lite ”ljusare” än doften i fruktigheten, men det är svårt att plocka ut några särskilda frukter i vad som är en härligt gyttrig upplevelse. Många saker på en gång. Vid andra sippen, än kraftigare oljighet och köttgrytskryddor. Frukterna då? Nej, fortfarande ett gytter, på ett bra sätt. Kakao, svagt av kaffe – och det där klassiska rödvinsstallet som är så svårt att definiera.
Eftersmak: fernissa igen i starten, med kraftigt oljiga toner; smält stearin igen, kryddpeppar som kokat i köttgryta länge, även lagerblad faktiskt. Klingar ut i apelsin.
Med vatten: en ton av koppar har klivit fram, och mer av de toner som brukar kallas ”coastal”: havsvatten, mineraler. Det är nästan som att jag anar ett stänk rök nu. Kryddorna är färskare nu, örtigare: salvia? Doften är inte bättre eller sämre, men väldigt annorlunda än före vattning. Smaken är inledningsvis mest blaskig, så jag kan ha övervattnat något. Kryddorna och fernissaoljigheten kommer efter ett tag – det känns som från fat av fransk nyek. Om fruktigheten var gyttrig ovattnad är den bortblåst nu – det hela blev lite plattare. Eftersmaken inleds med svag mynta, men har stark fernissa och lagerblad samt lite gräsigare toner – blött, nyklippt gräs.
Sammanfattning: en tydligt fatdriven whisky, och dessutom fatdriven av rödvinsfat (eller hur det nu var med Apera). En typisk ”Serge skulle inte gilla denna”-whisky…! Men jag gillar det. Jag gillar det mycket. Jag föredrog den totalt sett definitivt ovattnad, men som sagt, det kan ha varit jag som droppade i lite för mycket vatten i vad som sannolikt är en ganska ung whisky (det är varmt i Australien, rödvinsfat är aktiva). Om man struntar i vattnet: 85 poäng. Det vore mycket intressant att få prova Starward på fatstyrka eller på bara något förhöjd alkoholstyrka; jag misstänker starkt att detta vore än bättre då. Jag tror att detta är en whisky som skulle passa den svenska marknaden, med den svenska förtjusningen i väldigt kraftiga fattoner. Så, ni som importerar whisky till Sverige och väl sannolikt då främst Diageo Sverige: se gärna till att vi får hit lite Starward!
*
Tyvärr minns jag inte vem jag köpte detta sample av, men tack till dig som samplade.