Knockdhu distillery: En presentation

Knockdhu distillery, där whiskyn AnCnoc makas. Bildkälla: wikimedia commons.

Välkommen till den första av många bloggposter där jag presenterar destillerier! Om inte annat anges är källan Malt whisky yearbook 2016.

Knockdhu distillery: grundläggande basfakta
Ägare: Inver House Distillers. De äger förutom Knockdhu också Balblair, Balmenach, Pulteney och Speyburn.[1] 90% av Inver Houses försäljning bestod enligt uppgift från 2011 av blended whisky.[2]
Grundat: 1893.
Status: aktivt.
Kapacitet: två miljoner liter per år.[3]
Webbsida: http://ancnoc.com/
Var ligger det? I byn Knock, Aberdeenshire, någon halvtimme bilvägen öster om floden Spey.
Närmaste grannar: GlenDronach åt söder, Strathisla, Glen Keith och Strathmill åt väster, Glenglassaugh i norr.

Grannskapet omkring Knockdhu när vi bara ser det viktiga – destillerierna! Vi är öster om klustren av destillerier längs med floden Spey. Bildkälla: Whisky map of Scotland 2016, under utgivning.

Region/distrikt: Speyside, om wikipedia och en del andra källor får råda; Highland, enligt Malt whisky yearbook sedan 2013.
Uttalas: [nock•doo]
Destilleriets namn betyder: ”Den svarta kullen”.
Whiskyn heter: sedan 1993, AnCnoc (vilket för övrigt uttalas [a•nock] och helt enkelt betyder betyder ”kullen”); man slutade kalla whiskyn Knockdhu för att undvika sammanblandning med det Diageoägda destilleriet och singelmalten Knockando.[4]
Core range/standardsortiment: 12 YO, med viss variation på övriga ålderbestämda (just nu gäller 18 och 22 YO, tidigare ingick till exempel en 16 YO i core range). Varje år släpps en ny Vintage-buteljering.

Standardutgåvan 12 YO i den stilrena utgåva så som den ser ut idag.

Destillerichef: Gordon Bruce (sedan 2006).
SMWS-kod: 115.

En kort historielektion
Knockdhu är det enda maltdestilleri som konglomeratet Distiller’s company Ltd., DCL, byggde.[5] DCL ombildades 1986 till United Distillers, som i sin tur omvandlades till det stora Diageo som bildades 1997. Destilleriet grundades 1893, och redan 1894 började newmake flöda ur pannorna. (Det där med vilket år ett visst destilleri är grundat brukar annars ganska ofta vara houli-bouli, något som jag hoppas kunna i visa i kommande bloggposter i den här serien.)

1930 tog Scottish Malt Distillers över produktionen på destilleriet.

Nästan alla destillerier har haft några stopp i sin produktionshistoria; för Knockdhus del kokades enligt malt madness ingen sprit under de båda världskrigen samt under åren 1931–1933.[6] Destilleriet låg sedan i malpåse under whiskyns ökenår på 1980-talet, närmare bestämt mellan mars 1983 och 6 februari 1989, då produktionen sattes igång igen efter att Inver House köpt destilleriet 1988. 2001 köptes hela Inver House Distillers av Pacific Spirits, som i sin tur åts upp av International Beverage Holdings 2006; dessa gigantiska företag och deras fusioner…

Tekniska detaljer
Mash tun: fem tons lauter av rostfritt stål; den tidigare var av järn.[7]
Wash backs: numera åtta, av Oregon pine.
Jäsningstid i washbacks: nyligen ökad till 65 timmar.
Spritpannor: två, en lågvinspanna och en spritpanna, med worm tubs (spiralkondensatorer). Båda kondensatorerna delar samma kylbad, vilket är ovanligt.[8] De är båda hela sextio meter långa.[9]
Lagerhus: ett ”racked”, tre ”dunnage”.[10]

För 2015 var ambitionen att producera två miljoner liter sprit. Något under en fjärdedel av produktionen görs på rökig malt (45 ppm). Den absoluta majoriteten av spriten läggs på bourbonfat, och 15% av produktionen läggs på sherry butts. En del experiment med romfat har gjorts, dock har vad jag vet ingen romlagrad whisky hunnit släppas än.[11] 2009 gick ungefär 15% av den totala produktionen till single malt.[12]

Några buteljeringar
1993            Första officiella buteljeringen av AnCnoc.
2003            AnCnoc 12 YO återlanseras.
2012            AnCnoc 35 YO släpps.
2014            De första rökiga AnCnoc släpps: Rutter, Flaughter, Tushkar och Cutter.
2015            NAS-rökaren Peatlands släpps (eller så var det 2014, om whiskybase har rätt och MWYB har fel), liksom en Vintage 1975.

Alla eller kanske bara nästan alla buteljeringar från Knockdhu distillery hittar du lättast i den inte helt felfria men väldigt, väldigt omfattande databasen whiskybase.com, där destilleriet dock felaktigt sägs heta An Cnoc. Det framgår där tydligt att det är mycket ovanligt med oberoende buteljeringar av AnCnoc.

För finare bilder av destilleriet som är copyrightskyddade och som jag därför inte kan lägga upp på bloggen, se här och här. För ett par andra presentationer av destilleriet, se whiskyforum och malt madness.

*

Varför denna presentation av Knockdhu distillery? Jag tänkte börja, mest för min egen skull, systematiskt skriva ner vad jag lär mig och läser om olika destillerier. Och då kunde jag ju lika gärna göra bloggposter om dem. Faktiskt lät jag en internetbaserad randomizer välja en siffra som gjorde att det blev just Knockdhu som blev första destilleri i denna serie; jag har ingen egen direkt relation till destilleriet, har bara druckit deras vanliga tolvåring som jag minns som en välgjord och trevlig historia. Så, antingen blir denna den första av måååååååånga bloggposter där jag presenterar destillerier och en del rådata om dem, eller så ledsnar jag efter fem destillerier. Vi får se.

[1] http://www.interbevgroup.com/group-inver-house-distilleries.php, sidan kollad 10/1 2016.
[2] MWYB 2012, s. 163.
[3] Produktionskapaciteten för ett destilleri ges i enheten LPA, litres of pure alcohol. Eftersom alla destillerier kokar lite olika stark newmake går det inte att säga hur många liter sprit detta faktiskt motsvarar. Låt oss säga att Knockdhus newmake ligger på 70%. Vid full produktion skulle de i så fall koka lite drygt 2,85 miljoner liter sprit per år. Samtidigt bör data om ett destilleris produktionskapacitet tas med en nypa salt; bara ypperligt få destillerier producerar sin maxproduktion.
[4] MWYB 2009, s. 156.
[5] Ska man vara riktigt petig grundade DCL också Clynelish II, det destilleri som idag är känt bara som Clynelish, 1967 och Mannochmore 1971, men det gjordes genom ett dotterbolag, Scottish Malt Distillers. MWYB 2009, 136.
[6] http://www.maltmadness.com/whisky/knockdhu-an-cnoc.html, en dock långt ifrån helt aktuell sida vad gäller Knockdhus moderna historia
[7] MWYB 2010, s. 154.
[8] http://www.interbevgroup.com/group-inver-house-distilleries.php#knockdhu, sidan kollad 10/1 2016.
[9] MWYB 2010, s. 154.
[10] MWYB 2015, s. 147.
[11] MWYB 2010, s. 154.
[12] MWYB 2010, s. 154.