Tjeders whisky

Bara whisky

Ett fantastiskt whiskyexperiment

| Inga kommentarer

Många av oss som när ett intresse för whisky är onekligen lite galna. Mattias Claesson, som du kan bekanta dig med i den här artikeln, har tagit intresset till en högre nivå än de flesta. Whisky bör förvaras mörkt och någorlunda svalt, inte över normal rumstemperatur. (För övrigt något att tänka på för alla er som har era samlingar stående i skåp i vardagsrummet där era flaskor utsätts för massor av starkt solljus!) Men vad händer egentligen med doft och smak om man förvarar whiskyn på andra sätt? Mattias Claesson gjorde slag i saken, och påbörjade ett ambitiöst experiment. I en presentation av experimentet skriver Mattias såhär:

”Vad påverkas whisky av? Värme? Syre? UV-ljus? Värmeförändringar? Kyla?
Vi som älskar whisky har väl någon gång funderat och diskuterat detta ämne. Och givetvis är även jag nyfiken.
Trots lite sökande på nätet har jag inte hittat några bra svar. Många tror sig veta och många är säkra på att så är det… nog…
Något litet test hittade jag men ingen som gjort något större försök att på allvar ta reda på om elementen påverkar vår ädla dryck.

Så i augusti 2015 påbörjade jag mitt lilla test. Efter lite diskussioner med whiskykunniga som påtalade att röken i whiskyn troligtvis påverkas mest bestämde jag mig för att försökswhisky fick bli en av mina absoluta favoriter: Bowmore Laimrig batch 3.

Efter ett tags undersökande låter det som att följande ska påverka whisky:
Värme
UV-ljus
Syre
Värmeförändringar
Bara för att jag är nyfiken testar jag även kyla

Och hur gör jag för att utsätta drycken för dessa galenskaper nu då? Jo…

Flaska 1: Kyla

Utsätts för -18 grader och ligger i frysen

Flaska 2: UV-ljus

Utsätts för exponering i solen och är uppsatt på en vägg hos en bekant som bor ute i skogen. Vore ju trist om någon skulle hitta och dricka upp innehållet efter 1,5 år. Flaskan hänger med maximal exponering för solen och den utsätts även för väder och vind under dessa två år.

Flaska 3: konstant hög temperatur

Flaskan ligger på en ljummen plats där en elmotor som går konstant gör att flaskans temperatur ligger mellan 43 och 48 grader. Utetemperaturen påverkar lite så den lägre angivelsen är vintertid och den högre sommartid.

Flaska 4: ojämn temperatur

Jag har av ett tomt whiskyrör byggt en ”ugn”. I botten på röret är det en lampa som tänds via en timer. Jag provade i 10 dagar med en termometer instoppad i ett hål i korken på flaskan. 15 minuter värme från lampan gör att innehållet kommer upp i mellan 43 och 46 grader för att sedan sjunka ner till rumstemperatur igen. Lampan tänds 2 gånger varje dygn vilket gör att whiskyn under två år kommer att skifta temperatur ca 1450 gånger.

Flaska 5: Plast

Whiskyn är hälld i en petflaska. Vi som någon gång fått hem ett smakprov på någon god whisky i plastflaska och inte druckit upp den direkt har tyckt oss känna att whiskyn har tagit smak av plasten. Inbillning kanske men nu får vi förhoppningsvis veta!

Flaska 6: syre

Whiskyn ligger i originalflaskan. 1/7 whisky och 6/7 syre.
Som många med mig vet så reagerar whiskyn med syre. Den oxiderar. Kan jämföras med plåt som utsätts för vatten och rostar. Då förstår du kanske hur jag menar…

Flaska 7: syre

Lika delar whisky och syre. Lite mindre exponering för syre bara för att se skillnaden.

Flaska 8: Referenswhisky

En flaska finns svalt och mörkt. Undangömd för eventuella yttre påverkningar.

Om du nu inte tycker om whisky lika mycket som jag och fortfarande läser… Tokerier tänker du säkert! Jo, det kanske det är men testar man inte får man inte veta…

När två år har gått – augusti 2017 – kommer jag att skicka 8×2 cl till några utvalda personer som enligt mig har välutvecklade smaklökar och kan hjälpa mig ta reda på om mina ansträngningar gett något resultat. Åtta flaskor kommer då att skickas ut och vara numrerade 1–8. Ingen mer information ges till smakpanelen. Upp till bevis!

När alla i panelen i lugn och ro luktat, smakat, luktat och smakat igen kommer dom att skriva ner sina intryck och redovisa dom till mig. Resultaten sammanställs och kommer att redovisas här (alltså i Facebookgruppen för detta experiment, David Tjeders anmärkning)!

Förhoppningsvis kommer panelen inte att i första hand koncentrera sig på att föröka gissa vilken som är vilken utan främst försöka utröna om elementen påverkat whiskyn.”

Bowmore Laimrig batch 3.

Bowmore Laimrig batch 3.

Hur har svenska whiskynördar reagerat på detta experiment, då? Tja, i skrivande stund har Facebookgruppen där experimentet ska följas redan 160 medlemmar. ”Kommer du att kolla färgen under vägen och ge oss rapport om det syns några förändringar under tiden, eller måste vi vänta tills nästa höst?” undrar en känd svensk whiskyprofil. ”Följer gruppen och resultatet med spänning!” utropar en annan.

En tredje whiskyentusiast, Stefan Haglind, presenterar resultatet av ett liknande experiment genomfört av Alvesta whiskysällskap:

En tidigare version av Mattias Claessons mer ambitiösa projekt, och resultatet av det.

En tidigare version av Mattias Claessons mer ambitiösa projekt, och resultatet av det.

För någon som gillar whisky sådär lite till vardags framstår säkert detta nörderi som både bisarrt och något löjeväckande. Delar av den svenska whiskygemenskapen darrar istället av förväntan. Jag med, jag lyckades dessutom få en plats i smakpanelen och är redan jättespänd på att få prova Bowmore som utsatts för omild behandling.

Återigen kan jag konstatera: whiskygemenskapen på nätet levererar. Här finns en oerhörd kärlek till whisky, och en klurig nyfiken experimentlusta som aldrig upphör att fascinera mig. Bara det att ett stort antal vuxna människor ropar och studsar av glädje över experimentet är ju helt underbart.

Blir du intresserad av detta experiment, och vill följa det? Gå med i Facebookgruppen Mattias Claesson har skapat för just detta syfte, ”Elementens påverkan på Bowmore Laimrig”. Välkommen på en resa in i whiskynörderiets rike!


Kommentera

Obligatoriska fält är märkta *.