Tjeders whisky

Bara whisky

9 november 2017
av David Tjeder
Inga kommentarer

En whisky från förr som inte alls är god

Det kom ett sample i posten från den härliga lurifaxen Micke Tiderman. Ingen information på sampleflaskan, bara ett hjärta. Här är mina noter.

Doft: otroligt försiktig, som en nästan helt neutral sprit som lagts på ekfat. Är detta ens whisky? Roslagens Eko hade de här tonerna av ett alltför rent destillat. Linolja; en aning av mörka frukter; solvarm fernissad mahogny (ja, jag har ägt träbåt, ber om ursäkt för lite skitnödig beskrivning). Måste ligga på 40%, det här, för hur mycket jag än aggressivt vrider runt whiskyn i glaset doftar det banne mig nästan ingenting. Russin som legat i vatten. Rätt mysko. Läs vidare →


8 november 2017
av David Tjeder
Inga kommentarer

Port Charlotte 15 YO Fishes of Samoa

Härom kvällen blindprovade jag ovanligt många whiskies, hela fem stycken. Här är en av dem: en single cask Port Charlotte i serien Fishes of Samoa från den oberoende buteljeraren Archives (i princip teamet bakom Whiskybase när de buteljerar fat). Denna refill bourbon barrel som fylldes 2001 och buteljerades 2016, 15 YO, på brutala 62,2%. Bruichladdich fyller sina fat på så kallad natural strength, alltså runt en 70%, istället för att vattna ner new maken till 63,5% som nästan alla andra, därav den höga alkoholhalten. Fatet gav 210 flaskor. Inget av detta visste jag alltså när jag provade whiskyn.

Doft: rejält alkoholstarkt, minst en 55% tror jag. Intressant: jag hittar ingen vidare rök, men massor av torv. En kraftig jordighet; lerjord, nästan. Minerala, nästan metalliska toner också, som fuktigt gjutjärn. Färska röda äpplen; även torkade äppelringar. Hallongodis, typ skumgodis med hallonsmak. Nästan bränd kolasås. Jag tror att den här whiskyn egentligen har en viss, stängd rökighet, men att tidigare sampels jag provade samma kväll höjt tröskeln för mina näsborrar att känna rökighet. Päronsaft. En doft som både är en aggressiv käftsmäll och ändå full av nyanser. Läs vidare →


3 november 2017
av David Tjeder
En kommentar

ppm

ppm är en förkortning för parts per million; sålunda ett mått som används för att beskriva mycket små koncentrationer av specifika ämnen. Matematiskt är 1 ppm alltså en miljondel: 0,000001, eller 0,0001‰, eller 10–6.

I whiskysammanhang avser ppm i princip uteslutande halter av olika fenoler. Måttet avser då det mältade korn som används för produktion av rökig whisky. Det normala sättet att mäta fenoler i mältat korn är numera genom kromatografiteknik, HPLC (high performance liquid chromatography), som är mer exakt än tidigare tekniker som använde spektroskopi. Läs vidare →


23 oktober 2017
av David Tjeder
Inga kommentarer

Old Pulteney 1985 single cask for Edingburgh airport

I am so happy that we are now beginning to see more and more releases of Old Pulteney, a distillery which lies close to my heart. Previously, Old Pulteney has basically only available been as 12, 17 and 21 YO, and in some not-always-great NAS guises for travel retail. With the core range being revamped (the stocks of the 17 YO will last about another year and the 21 YO is already off the shelves, being replaced with a 25 YO), what is a lover of Old Pulteney to do? Well, in the last few years, they have finally begun to release quite a few single casks as well as some limited editions. The whisky in my glass is a 32 YO sold exclusively at Edingburgh airport, released there on 14 September and retailing at £275.  I suppose the full name would be something like Old Pulteney single cask 202/1985, bottled 2017, 32 YO, 168 bottles, 51%, for World of whiskies at Edinburgh Airport. The cask was an ex-bourbon. With a yield of as many as 168 bottles after more than three decades, a hogshead is perhaps a safer bet than a barrel. Anyway, here are my tasting notes. Läs vidare →


19 oktober 2017
av David Tjeder
Inga kommentarer

Castle Hill Doublewood

I flera år har jag hört glunkas om den schweiziska whiskyn Castle Hill som görs på destilleriet Whisky Castle. Deras olika varianter brukar ofta hamna allra allra sist i listor av riktigt usel whisky, och det är också så jag har hört dem omnämnas. Destilleriets whiskies har i skrivande stund en snittpoäng på just över 62 på whiskybase. Det är astronomiskt dåligt. Så, när jag nyligen recenserade Loch Dhu och en bekant i whiskysammanhang hörde av sig och skrev något i stil med att Castle Hill var ännu sämre var jag ju bara tvungen att anta utmaningen och be att få prova dem. Han skickade mig två rediga samples. Därför, i glaset ikväll, Castle Hill Doublewood. Mer om denna whisky följer efter noterna:

Doft: fascinerande usel och konstig. Felet ligger helt klart i ett alltför rent destillat, detta måste vara kolonndestillerat. Det doftar fatlagrad allmänsprit. Det är svårt att beskriva, men ett Roslags Eko nr 1 var något åt samma håll (om än detta är rejält mycket sämre och mycket mer kaotiskt). Jag hittar: aceton; en märklig, liksom murrig vanilj, nästan som lätt bränd uppvärmd marsansås; möbelpolish; grädde; nyhyvlade plankor eller nysågat trä, menvarken furu eller ek. Risvin. Läs vidare →


12 oktober 2017
av David Tjeder
En kommentar

Loch Dhu

The most notorious of whiskies? When a Facebook friend laughingly showed that he had found an open bottle of this ”classic”, I had to ask for a sample. I have always been of the opinion that all whiskies are interesting to try, even the really bad ones. It’s educational, isn’t it? Therefore, this 10 YO Mannochmore which apparently was launched in 1996 at 40% ABV has been on my bucket list for quite a while. And now, finally, it’s in my glass. What on earth have I gotten myself into? Läs vidare →


10 oktober 2017
av David Tjeder
3 kommentarer

Reflections on the reopening of Brora and Port Ellen

Yesterday, a happy buzz went through the world of whisky. The Great News, in case you missed it, is this:

Brora and Port Ellen will be reopening.

Yes, it’s true: Brora. And Port Ellen. Will be. Reopening. Läs vidare →


9 oktober 2017
av David Tjeder
3 kommentarer

Reflektioner om Broras och Port Ellens återöppnande

Idag råder det minst sagt rejäl ”buzz” i whiskyvärlden. I korthet kan nyheten kokas ner till sex ord som väl bara en handfull whiskyentusiaster på planeten inte får hjärtflimmer av:

Port Ellen och Brora öppnar igen.

Vi tar det en gång till. Port Ellen. Och Brora. Öppnar. Igen. Läs vidare →


21 september 2017
av David Tjeder
Inga kommentarer

Tamdhu batch strength (batch 1)

Jag har mycket begränsade erfarenheter av destilleriet Tamdhu, men den här gillade jag verkligen. Tamdhu batch strength är en sherrylagrad NAS-are. Bara två batcher har getts ut hittills; denna är batch 1 (eller, som de kaxigt kallar den, 001; de räknar tydligen med att det ska bli många batcher). Batch strength verkar vara ett slags hittepå för cask strength, även om Tamdhu på sin hemsida nogsamt undviker att beskriva om whiskyn har bevattnats eller inte. Alkoholstyrkan för batch 001 ligger på saftiga 58,8%. Den buteljerades 2015.

De nedanstående noterna tarvar kommentar. När flaskan, som jag köpte i februari i år, var helt nyöppnad var den mindre avrundad, lite mer brutal, ja, nästan elak – på ett underbart sätt. Den doftade då än mer bränt och hade också tydligare toner av krut. Många menar att krut är en off-note; den ska inte behöva finnas i sherrylagrad whisky. För mig spelar det ingen roll, jag gillar det för egen del. Nu har jag nått slutet av flaskan, och whiskyn har blivit lite mer, för att prata engelska, ”mellow”. Läs vidare →


6 september 2017
av David Tjeder
Inga kommentarer

Gammelstilla Isak Mackey och new make

Gammelstilla har nu varit on stream sedan april 2012 och puttrat på i relativ stillhet bakom mer kända svenska destillerier som Mackmyra, Hven, Smögen och Box. Inte så underligt, Per Ottnargårds kärleksbarn har ju faktiskt tills helt nyss inte släppt någon whisky. I våras släppte de så sitt förslingsverk, Isak Mackey. Det handlar om en whisky på stadiga 54,6% som legat i tre år på bourbonfat, sedan sex månader på svensk nyek, och sedan tillbaka i bourbonfaten ett par månader. Upplagan på bara 800 flaskor såldes exklusivt till aktieägare som privatimport via Systembolaget. Den buteljerades i månadsskiftet februari/mars i år.

Denna whisky har fått mycket positiva recensioner såhär långt; Martin Ahlquist på MartinsMalts har skrivit ”I dare to say that this is, by far, the best first release any Swedish whisky distillery has come up with yet.” Håkan Peat Dahlberg på Vi som älskar whisky kallar den kort och gott magisk. Kent Thorn och Anders Bergström på WhiskyTower har beskrivit den med ord som ”riktigt grym” och ”imponerande”. Det är alltså med höga förväntningar och ett inte litet mått av sprallig upphetsning jag tar mig an Gammelstilla whiskys allra första whiskysläpp. Läs vidare →