Tjeders whisky

Bara whisky

19 oktober 2017
av David Tjeder
Inga kommentarer

Castle Hill Doublewood

I flera år har jag hört glunkas om den schweiziska whiskyn Castle Hill som görs på destilleriet Whisky Castle. Deras olika varianter brukar ofta hamna allra allra sist i listor av riktigt usel whisky, och det är också så jag har hört dem omnämnas. Destilleriets whiskies har i skrivande stund en snittpoäng på just över 62 på whiskybase. Det är astronomiskt dåligt. Så, när jag nyligen recenserade Loch Dhu och en bekant i whiskysammanhang hörde av sig och skrev något i stil med att Castle Hill var ännu sämre var jag ju bara tvungen att anta utmaningen och be att få prova dem. Han skickade mig två rediga samples. Därför, i glaset ikväll, Castle Hill Doublewood. Mer om denna whisky följer efter noterna:

Doft: fascinerande usel och konstig. Felet ligger helt klart i ett alltför rent destillat, detta måste vara kolonndestillerat. Det doftar fatlagrad allmänsprit. Det är svårt att beskriva, men ett Roslags Eko nr 1 var något åt samma håll (om än detta är rejält mycket sämre och mycket mer kaotiskt). Jag hittar: aceton; en märklig, liksom murrig vanilj, nästan som lätt bränd uppvärmd marsansås; möbelpolish; grädde; nyhyvlade plankor eller nysågat trä, menvarken furu eller ek. Risvin. Läs vidare →


12 oktober 2017
av David Tjeder
En kommentar

Loch Dhu

The most notorious of whiskies? When a Facebook friend laughingly showed that he had found an open bottle of this ”classic”, I had to ask for a sample. I have always been of the opinion that all whiskies are interesting to try, even the really bad ones. It’s educational, isn’t it? Therefore, this 10 YO Mannochmore which apparently was launched in 1996 at 40% ABV has been on my bucket list for quite a while. And now, finally, it’s in my glass. What on earth have I gotten myself into? Läs vidare →


10 oktober 2017
av David Tjeder
3 kommentarer

Reflections on the reopening of Brora and Port Ellen

Yesterday, a happy buzz went through the world of whisky. The Great News, in case you missed it, is this:

Brora and Port Ellen will be reopening.

Yes, it’s true: Brora. And Port Ellen. Will be. Reopening. Läs vidare →


9 oktober 2017
av David Tjeder
3 kommentarer

Reflektioner om Broras och Port Ellens återöppnande

Idag råder det minst sagt rejäl ”buzz” i whiskyvärlden. I korthet kan nyheten kokas ner till sex ord som väl bara en handfull whiskyentusiaster på planeten inte får hjärtflimmer av:

Port Ellen och Brora öppnar igen.

Vi tar det en gång till. Port Ellen. Och Brora. Öppnar. Igen. Läs vidare →


21 september 2017
av David Tjeder
Inga kommentarer

Tamdhu batch strength (batch 1)

Jag har mycket begränsade erfarenheter av destilleriet Tamdhu, men den här gillade jag verkligen. Tamdhu batch strength är en sherrylagrad NAS-are. Bara två batcher har getts ut hittills; denna är batch 1 (eller, som de kaxigt kallar den, 001; de räknar tydligen med att det ska bli många batcher). Batch strength verkar vara ett slags hittepå för cask strength, även om Tamdhu på sin hemsida nogsamt undviker att beskriva om whiskyn har bevattnats eller inte. Alkoholstyrkan för batch 001 ligger på saftiga 58,8%. Den buteljerades 2015.

De nedanstående noterna tarvar kommentar. När flaskan, som jag köpte i februari i år, var helt nyöppnad var den mindre avrundad, lite mer brutal, ja, nästan elak – på ett underbart sätt. Den doftade då än mer bränt och hade också tydligare toner av krut. Många menar att krut är en off-note; den ska inte behöva finnas i sherrylagrad whisky. För mig spelar det ingen roll, jag gillar det för egen del. Nu har jag nått slutet av flaskan, och whiskyn har blivit lite mer, för att prata engelska, ”mellow”. Läs vidare →


6 september 2017
av David Tjeder
Inga kommentarer

Gammelstilla Isak Mackey och new make

Gammelstilla har nu varit on stream sedan april 2012 och puttrat på i relativ stillhet bakom mer kända svenska destillerier som Mackmyra, Hven, Smögen och Box. Inte så underligt, Per Ottnargårds kärleksbarn har ju faktiskt tills helt nyss inte släppt någon whisky. I våras släppte de så sitt förslingsverk, Isak Mackey. Det handlar om en whisky på stadiga 54,6% som legat i tre år på bourbonfat, sedan sex månader på svensk nyek, och sedan tillbaka i bourbonfaten ett par månader. Upplagan på bara 800 flaskor såldes exklusivt till aktieägare som privatimport via Systembolaget. Den buteljerades i månadsskiftet februari/mars i år.

Denna whisky har fått mycket positiva recensioner såhär långt; Martin Ahlquist på MartinsMalts har skrivit ”I dare to say that this is, by far, the best first release any Swedish whisky distillery has come up with yet.” Håkan Peat Dahlberg på Vi som älskar whisky kallar den kort och gott magisk. Kent Thorn och Anders Bergström på WhiskyTower har beskrivit den med ord som ”riktigt grym” och ”imponerande”. Det är alltså med höga förväntningar och ett inte litet mått av sprallig upphetsning jag tar mig an Gammelstilla whiskys allra första whiskysläpp. Läs vidare →


22 augusti 2017
av David Tjeder
Inga kommentarer

Glen Garioch 15 YO

Härom veckan blindprovade jag en rejäl, alkostark sherrybomb: Glen Garioch 15 YO på maffiga 53,7%. Här är mina noter.

Doft: En sådan slags sherrylagring som är i min smak: det är inte för snällt och inte för drivet bara av fat. Måste vara first-fill, ändå? Rejäl sherrytrycka. Kandisocker, om det heter det, vi sa så i barndomen: smält lite bränt socker som man åt i klumpform på snöre. Färska fikon. Mer än ett stänk av blött gummi (aj löv it). Något varmt jordigt, som varm jord i en stor kompost. Blöta rep, skrev Annelie Huczkowski på Sinnen och Nyanser under blindprovningen: det är bara att hålla med. Nykokad, ännu varm kola. Härlig doft, det här. Läs vidare →


8 augusti 2017
av David Tjeder
3 kommentarer

Whiskyvärldens myter och klichéer?

Rubriken på artikeln på scotchwhisky.com är bra och intressant: ”What are whisky’s worst myths and clichés?” Nu, tänker jag, kommer det: en kritisk genomgång av en hel del vilseledande dimslöjor som branschen brer ut över konsumenterna. Första meningen, kanon: ”Five decades of industry-led mythology and mystification have created many false debates or unnecessarily-held beliefs inside the Scotch whisky community.” Yes, indeed, tänker jag. Men sedan dansar författaren Sean Baxter hårt utför.

Läs vidare →


27 juli 2017
av David Tjeder
Inga kommentarer

Mackmyra Moment Ledin

Jag brukar tycka om det jag provat i Mackmyras Momentserie (minus Tolv, den var verkligen inget vidare). När det dök det upp ett sample i brevlådan på Mackmyra Moment Ledin, på det där sättet som det kan göra när en är bloggare – utan att jag har frågat efter det, och inte heller direkt från destilleriet – var jag därför mycket glad och tacksam. Stort tack för det! Whiskyn är buteljerad på 48% och upplagan ligger enligt whiskybase på 2300 flaskor, men mer sannolikt på 2400 (så ser reklambilder på buteljeringen ut). Den har lagrats i fyra år på bourbonfat och sedan i fem år på sauternesfat och valet av denna whisky har gjorts av Tomas Ledin, som tydligen enligt Mackmyras hemsida ska vara ”en stor whiskykonnässör” (I had no idea; han presenterar sig inte direkt så i den charmiga lilla filmen om whiskyn på samma sida). Mackmyra Moment Leding släpptes nu i juni och finns fortfarande att tillgå på Systembolaget för 1198 kronor.

Doft: tung, på något sätt; första ordet som dyker upp i sinnet är ”stabbig”. En sötad och tyngre Mackmyra, men omisskänligt en Mackmyra. Ugnsbakade röda äpplen blandat med nyuppskurna röda äpplen, också torkade äpplen; hallonremmar (godiset asså); vaniljkräm, av det lite fetare slaget; fuktig jord; en aning av den där lite jästiga tonen jag ofta hittar i ”myror”. En sötma som jag antar är sauternesfaten, men den är faktiskt inte vinös till sin karaktär; sötman påminner mer om strösocker. Det är en svår doft att fånga i ord; den är lite väl många saker på en gång. Det är habilt, det är okej, men inte mer. Läs vidare →


24 juli 2017
av David Tjeder
Inga kommentarer

Ardbeg Grooves – nästa års Ardbeg Day?

Så var det dags igen att agera gratis copywriter åt industrin, då… Men det är ju omöjligt att låta bli. Nästa års Ardbeg Day tycks bli Ardbeg Grooves. Den amerikanska databasen TTB är som alltid källan, och där registrerades helt nyss de kommande etiketterna. Ardbeg Grooves kommer i form av en en Committee release buteljerad på 51,6%, bombsäkert sedan följt av en större utgåva på 46%.

Vad har de hittat på den här gången, då? Intensivt kolade vinfat, tydligen. Resten av informationen på etiketten kan ni läsa själva, det finns en gräns för hur mycket av berättelserna som spinndoktorerna bygger som jag vill föra vidare… 🙂

Groovy?

Och så baksidan: